Återpublicerar ett inlägg - blandade känslor

Idag återpublicerar jag ännu ett till inlägg som jag skrev 2016. Denna texten bevisar även hur långt jag faktiskt kommit. Som ni märker i denna texten så var mitt liv just då väldigt oklart, jag befann mig väldigt djupt nere i mitt psykiska tillstånd - men nu såhär lite mer än ett år senare så har jag gjort enormt stora framsteg vilket verkligen gör mig sååå glad! Även fast vägen till mål är lång så närmar jag mig målet mer och mer för varje dag som går, och trots att våldtäkten är något som alltid kommer att finnas med mig så har jag ändå blivit så mycket starkare än vad jag en gång var, och för varje dag som går så blir jag bara starkare o starkare. Men nu vidare till texten som jag skrev förra året tillsammans med bilden på mig som jag även hade till denna texten:

Jag känner mig helt tom i huvudet. Vill verkligen få ur mig så fruktansvärt mycket men jag vet bara inte hur. Jag har jätte svårt för o prata om det som är jobbigt och om det som tynger mig. Hur mycket jag än bara vill få ur mig allting så vet jag inte hur. Det är riktigt svårt. Så fort jag ens försöker öppna min mun och så fort jag försöker prata om det som jag behöver prata om så känns det som jag nästan kommer bryta ihop totalt. Jag är en väldigt känslig person efter allt som jag har fått gå igenom. Efter både mobbning, in och ut med ambulans och efter övergreppet så har jag blivit en riktig känslig person. Jag går sönder så otroligt lätt.

Och du som utsatte mig för det hemska, jag vet knappt vad jag vill säga till dig. Men du ska veta att jag är både så fruktansvärt ledsen och så fruktansvärt arg på dig. Jag känner blandade känslor och jag skulle aldrig någonsin kunna förlåta dig för det som du har utsatt mig för. Jag vet att hata är ett starkt ord och det ordet använder jag aldrig annars, men dig hatar jag verkligen och det har jag all rätt till o göra, för du har verkligen förstört mig. Du lyckades krossa mig totalt och tack vare dig så kommer jag ALDRIG kunna bli den jag en gång var. Jag kommer förmodligen lära mig o leva med detta och jag kommer förmodligen bli tusen gånger starkare än vad jag någonsin tidigare varit. MEN jag kommer ALDRIG någonsin glömma det som du gjorde emot mig. ALDRIG NÅGONSIN, och ALLT är DITT FEL! Det är ditt fel att jag mår som jag mår. Det är ditt fel att jag är förstörd, det är ditt fel att jag drömmer en massa mardrömmar om detta på nätterna och det är ditt fel att ärret i min själ som du lämnade hos mig föralltid kommer finnas kvar. Allting är enbart DITT fel och jag ångrar så fruktansvärt mycket att jag mötte dig!

Jag fattar inte hur man kan tvinga någon till något som den andra inte vill. Jag fattar det verkligen inte. Det du gjorde är en hemsk handling. Att utsätta någon för en våldtäkt är hemskt och om man kan med o göra en sådan handling så är man fan sjuk. Jag fattar inte hur man kan hålla fast någon som försöker göra motstånd. Jag fattar inte hur man kan fortsätta när man märker att den andra tillslut blir som paralyserad, när man även märker att den andra är i chock och när man ser att personen ligger där med tårar nedför kinderna, och jag fattar inte hur man ens kan förgripa sig på någon annan överhuvudtaget. Jag fattar det verkligen inte och kommer heller aldrig förstå det. Men en sak som jag vet är att DU är en HEMSK MÄNNISKA!

Gillar

Kommentarer

IP: 82.99.3.229