Jag bestämde mig igår för att ha en frågestund på min instagram story, och jag fick en hel del frågor och tänker därför att jag kan ta och svara på de frågorna här också!

Men åh, tack så jätte mycket verkligen! ❤️

Ja det har jag tänkt, det kommer bli till hösten någon gång. Mer info kommer! 🥰

Jag gick hos psykolog för trauma behandling. Trauma behandlingen som jag gick innebar att jag skulle närma mig de traumatiska minnena vilket betyder att jag skulle möta det traumatiska i tanken, men även att jag skulle närma mig platsen där det hände och det är för att man inte ska undvika det som triggar igång det jobbiga. Det var riktigt jobbigt, men samtidigt så värt det eftersom det har hjälpt mig väldigt bra i min tillfrisknad! 💞

Det kändes jätte jobbigt och jag fick en hel del flashbacks och kände mig även väldigt lättirriterad. Men ju mer jag fortsatte utsätta mig för det som triggade igång de jobbiga minnesbilderna istället för att undvika, desto lättare gick det för varje gång. Jag är helt säker på att även du kommer fixa detta, och kom ihåg att tillåta dig att känna de känslorna du känner. Du är stark och du klarar detta! ❤️

Jag bara bestämde mig, jag tyckte tillslut att livet är för värdefullt för att kastas bort och jag tänkte mycket på min lillebror som somnade in vintern 2016. Jag började tänka på att jag verkligen måste göra allt för att bli frisk. Jag ville inte att min familj skulle behöva förlora mig också, för det är just precis så det kan sluta om man låter anorexin vinna - och det är verkligen inte värt det. Tack så jätte mycket verkligen! ❤️

2 dagar i veckan, tisdagar och fredagar klockan 16.00 🥰

Ja tillslut gjorde jag det. Men tyvärr så tog det 2 år innan jag våga eftersom jag kände så mycket skam och skuld. Jag vågade inte ens berätta för min familj med en gång. Jag tog iallafall tillslut hjälp av kvinnojouren som följde med mig till polisstationen där jag fick berätta allt och polisen upprättade en anmälan om våldtäkt. Men eftersom jag anmälde först 2 år senare så ledde aldrig min anmälan till något. Men jag ångrar ändå inte att jag anmälde, dels för brottsstatistiken - men även för att det kan hjälpa andra om han utsätter fler. Sedan hjälpte det även mig i min bearbetningsprocess!

Det som får mig till att våga är just det där med att jag tycker det är så viktigt att prata om allt som har med psykisk ohälsa, sexuella övergrepp, mobbning samt anorexi att göra. Jag vet att det finns många som går igenom just det som jag en gång gick igenom, och det är det som ger mig styrkan och modet - för jag vill helt enkelt inspirera och visa andra att ingenting är omöjligt och att det går att finna ljuset igen. Kan jag, så kan även ni! Och tack så jätte mycket, vad glad jag blir! ⭐️

Jag fick för ett par dagar sedan en fråga av en läsare om jag kan dela med mig av mitt matschema. Nu har jag inget matschema på papper längre som jag följer. Jag har däremot haft det tidigare, men inte längre eftersom jag nu för tiden klarar mig bra utan det. Men jag tänkte att jag iallafall kan ta och dela med mig av hur min dag med måltider ser ut:

1. Frukost, vilken tid jag äter frukost beror helt och hållet på om jag ska upp till jobbet eller om det är helg. Men på veckodagarna äter jag iallafall frukost vid ca 08.00.

2. En frukt vid ca 10.00

3. Lunch vid 11.30

4. Vid ungefär 15.00 äter jag mellanmål, oftast brukar jag fixa iordning smoothie vilket jag tycker är väldigt smidigt eftersom det är något som är lätt fixat, men sen är det ju även så otroligt gott också. :)

5. Vid ca 17.00 äter jag middag.

6. 21.00 kvällsmat samt en näringsdryck till.

Så det är med andra ord såhär som mina måltidsrutiner ser ut. Vad jag äter varierar dock, så själva måltiderna kan se väldigt olika ut vilket gör att det är rätt svårt att dela med sig av allt jag äter i detta matschemat, men det är iallafall ungefär vid dessa tider på dagarna som jag äter och för mig fungerar det nu för tiden väldigt bra. Men om man har varit i en svältperiod så kan det dock vara väldigt svårt att klara av att äta normala portioner i början, så om man varit i en svältperiod och precis kommit igång så är mitt tips isåfall att man börjar med mini portioner, men att man då isåfall äter oftare, som exempelvis varje timma innan man trappar upp till varannan timma. När man sen vant sin mage så kan man övergå till att äta mer "normalt" igen. Det funkade väldigt bra för mig i början när jag började äta. För om man varit i en svältperiod så är det inte direkt det lättaste att helt plötsligt börja äta normalt igen, därför tycker jag det där med att äta mini portioner varje timma till en början är väldigt bra, för att sedan trappa upp till varannan timma innan man trappar upp till de "normala". Men då är det även väldigt viktigt att man inte fortsätter så hur länge som helst, för det är inte bra om man vill kunna ta sig ur sjukdomen. Men det är ett bra sätt i början som iallafall fungerade jätte bra för mig. Så hur ett matschema kan se ut är så olika från person till person beroende på vart i sjukdomstillståndet man befinner sig. För har man varit i en svältperiod och om man precis börjat äta, så är det riktigt tufft att helt plötsligt börja äta normala portioner när man inte är van vid det. Så har man precis börjat äta igen så är det ett tips, men då måste man isåfall äta jätte ofta om man ska börja med mini portioner eftersom det är viktigt att man får i sig allting. Jag tänkte att jag någon gång framöver kanske kan ta o spela in en video där jag får med precis alla mina måltider om det skulle uppskattas? :)

Jag fick denna frågan för ett par dagar sedan av en läsare, så jag tänkte att jag självklart kan göra ett inlägg om det här. Lättare att svara på frågan i ett inlägg också ifall det kanske finns fler som vill ha lite tips. Så, vi kör igång helt enkelt:

Jag har inte längre något matschema som jag går efter, jag hade det däremot tidigare men jag slutade med det för länge sen. Det är ju heller inte meningen att jag ska behöva ha ett matschema hela tiden, tanken är ju att jag ska klara mig utan det. Men jag har iallafall haft det tidigare vilket underlättade mycket för mig just då. Men som det är just nu så känner jag att jag klarar mig väldigt bra utan det, även fast jag bor själv. Det där med maten har fortsatt flyta på väldigt bra även när jag flyttade till egen lägenhet, det har nog till och med gått ännu bättre sedan jag flytta. Flytten stärkte nämligen mig ännu mer, för flytten fick mig verkligen o inse att jag faktiskt klarar så mycket mer än vad jag själv tror. För min del medförde det helt enkelt mycket positivt när jag fick chansen att flytta till egen lägenhet, det fick mig till att kunna klara av att känna mig mer självständig. Jag har även boendestöd 2 dagar i veckan, ena dagen lagar jag och boendestödet mat tillsammans, vi tillagar flera portioner så jag får matlådor för en hel vecka, vilket jag tycker fungerar väldigt bra. Alla andra måltider flyter också på bra. Nu det sista har det dock varit lite jobbigare eftersom det pågår så mycket jobbigt runt omkring mig, men det kommer bli bättre så fort allt lugnar ner sig och jag får även väldigt mycket stöd nu när allt är som det är.

Angående tips så vet jag inte riktigt, för vad som funkar bra är så olika från person till person. Men för mig har det iallafall funkat väldigt väldigt bra sedan jag flytta, jag trodde faktiskt inte att det skulle gå såhär bra som det faktiskt gjort. Jag har ju somsagt även beviljat boendestöd 2 timmar i veckan vilket innebär att min boendestödjare kommer hit 1 timma på tisdagar och 1 timma på fredagar. Men det är ju inte pga min anorexi, det har jag pga mina lindriga funktionshinder eftersom jag behöver lite extra hjälp med vissa vardagliga sysslor, men de funkar även som ett socialt stöd för mig vilket innebär att även fast dem inte har kunskap om ätstörningar så kan dem ändå hjälpa mig med det jag behöver stöttning i vilket innebär lite vardagliga sysslor i hemmet men även matlagning. Så för mig har det med maten rullat på väldigt bra med tanke på stödet jag även får från boendestödet. Men om jag ska ge något tips som funkat jätte bra för min del, så är det ett matschema som man kan gå efter. Nu har ju jag själv inget matschema längre, men jag har haft det vilket underlättade mycket för mig. Så om du har det väldigt jobbigt med maten så tycker jag att du ska kolla med din behandlare (ifall du har en behandlare) om hen kan fixa ett matschema till dig, för det funkade iallafall väldigt bra för min del när jag behövde det. Även menyer där man kan få förslag på mat kan också vara bra att ha, så jag tycker absolut att du ska be om ett matschema och en meny om du inte redan har det. Sen en sista sak, glöm aldrig någonsin av att du är stark. Även fast du kanske inte tycker att det känns som det, så är du faktiskt så mycket starkare än vad du själv kanske kan föreställa dig. Fortsätt kämpa! <3