Dag 26 - posttraumatisk stresssyndrom

I samarbete med @klantfia

Posttraumatisk stresssyndrom är en diagnos som man kan få om man varit med om ett trauma - exempelvis efter en våldtäkt. Jag har inte gått någon utredning för den diagnosen, däremot så har min psykoterapeut sagt att man kan säga att jag har det eftersom att alla symptomen stämmer in på mig + att det även kom fram under utredningen på ätstörningenheten innan jag fick diagnosen anorexia.

Dessa symptom kan man ha om man lider av posttraumatisk stresssyndrom:

1. Man kan återuppleva traumat i form av återkommande och påträngande minnesbilder. Det kan ske både när man är vaken och när man sover, då i form av mardrömmar.

2. Man kan även försöka undvika allt som på något sätt påminner om traumat vilket kan leda till att man isolerar sig från familj, vänner och arbetskamrater.

3. En överdriven vaksamhet kan man också ha, och den överdrivna vaksamheten kan göra att man blir onormalt lättskrämd och lättirriterad. Man kan även få omotiverade vredesutbrott, koncentrationssvårigheter och problem med sömnen.

4. Minnesförlust är också ett symptom på posttraumatisk stressyndrom. Den kan vara total och är oftast begränsad till tiden precis före, under eller efter traumat.

Om man har varit utsatt för en våldtäkt eller något annat trauma så är det inte säkert att man utvecklar posttraumatisk stressyndrom med en gång. Symptomen kan oftast komma några veckor efter den traumatiska händelsen. Men det kan även ta upp till flera månader eller år.

Symptomen som stämmer in på mig är att jag återupplever traumat, och det kan ske både på dagarna och sen även när jag sover. När det händer när jag sover så är det då i form av mardrömmar och hallucinationer. Jag kan även väldigt lätt försöka undvika det som påminner om traumat. Jag har exempelvis väldigt stora problem med o vara i närheten av det området som övergreppet hände mig. En gång när jag var i närheten tillsammans med en kompis så slutade det med att jag tillslut svimmade av. Sen kan det även komma många perioder då jag inte orkar vara social med varken vänner eller familj vilket leder till att jag när dem dagarna kommer väldigt lätt isolerar mig och stänger in mig på mitt rum - vilket händer väldigt ofta. En överdriven vaksamhet är också något som jag har. Jag kan väldigt lätt bli lättskrämd och lättirriterad. Lättirriterad blir jag dock aldrig på mina vänner, det går istället ut över min familj. Sömnproblem har jag också och kan även ha koncentrationssvåriheter, och det märks speciellt av mycket på just dansen eller om någon kanske pratar väldigt länge med mig då det tillslut kan se ut som jag inte lyssnar. Men så är det inte egentligen, utan det beror helt enkelt på att jag väldigt lätt kan hamna i min egna värld och när det händer så stängs mina öron av utan att jag själv tänker på det. Vredesutbrott kan jag även få och med det så menar jag jätte kraftiga panikångestattacker, och dem panikångestattackerna kan egentligen komma när som helst - men det kan även ske när jag återupplever traumat framför mig. Sedan det där med minnesförlust är något som också stämmer in på mig. Jag kan exempelvis glömma saker och ting väldigt fort och jag kan även ha väldigt svårt för o få ordning på minnesbilderna av det inträffade. Jag vet egentligen precis vad det var som hände men ibland kan det ändå vara svårt. Men just det med minnesförlust var något som var som värst precis efter övergreppet. Jag förstod inte riktigt vad det var som faktiskt hade skett även fast att jag egentligen innerst inne förstod.

Vill man så får man vara med på mitt och Sofias samarbete, men glöm isåfall inte o tagga oss i inlägget! :)

Gillar

Kommentarer

IP: 82.99.3.229