Det är inte såhär jag vill att det ska vara

Idag har det varit en sämre dag. Var på äs-mottagningen o åt förut, men innan vi börja äta så tog hon puls och blodtryck på mig + en vikt. Blodtrycket såg bra ut, men pulsen slog alldeles för snabbt och vikten har gått helt åt skogen. Jag har gått ner nästan 2 kg på en vecka. Jag känner ju mig väldigt glad annars, men det här med maten kan ibland vara som ett mysterium för mig. Sen blir det inte bättre heller när det ska ta sån jäkla tid o få komma igång med den där trauma bearbetningen. Jag mejlade ju min psykoterapeut för två månader sedan eftersom att hon hade sagt att vi skulle höras av via mejl när jag kunde komma igång med trauma bearbetningen. Tre veckor senare svarade hon o sa att hon dels inte hade svarat pga att hon hade varit sjukskriven, men även för att hon inte hade något bra svar o ge eftersom att hon ska sluta. Jag kan köpa det där med att det är svårt o svara när man är sjukskriven, men när hon hade kommit tillbaks till jobbet så hade hon struntat i o svara på mitt mejl bara för att hon inte hade något bra svar o ge. Hade jag inte skickat iväg ytterligare ett mejl till så hade hon förmodligen inte svarat. Hon svara ju iallafall tillslut o sa att hon ska sluta och att det ska komma en ersättare, och att vi kan höras av på mejl om några veckor + att hon skulle be vederbörande att kontakta mig. Nu flera veckor senare så har jag inte hört någonting, skulle ringt vårdcentralen i fredags men blev inte gjort förrän idag. Så när jag idag väl ringde så var hon som svarade jätte dryg, hon svarade knappt på mina frågor. Det enda hon typ sa är att det står att vi skulle höras till hösten igen. Så jag bah: fast nej, min psykoterapeut skrev för ett par veckor sen att hon ska sluta och att hon bara ska jobba juni månad men att vi skulle höras av om några veckor igen + att hon skulle be vederbörande kontakta mig, men jag har inte hört ett skit och läste även upp det mejlet för henne som psykoterapeuten hade skrivit till mig. Så hon svarade då jätte drygt "Mh aha okej, jag får lämna ett meddelande till henne så får hon kontakta dig" men hur ska hon kunna kontakta mig om hon bara skulle jobba juni månad ut? Det är liksom juli nu och senast jag hörde av henne var i slutet på maj. Känns lite ibland som om att dem skiter i mig och detta gör så det även påverkar min vikt, dels för att jag blir sjukt stressad men även för att måltiderna blir jobbigare. Jag har inte tappat motivationen, men det känns ibland som om att jag är påväg o tappa den men ändå inte, för jag känner mig ju faktiskt även väldigt glad men samtidigt väldigt deppig pga allt krångel. Jag vet inte hur jag ska förklara för det är väldigt svårt o sätta ord på något när man inte vet hur man ska sätta ord på det. Men jag tycker det är fruktansvärt att man ska behöva kriga för o ens kunna få ett bra svar.

Behandlaren sa iallafall det att om jag fortsätter gå ner mer i vikt så kommer jag tillslut hamna där jag för några månader sedan var, då kommer jag falla så djupt ner igen och då finns det risk för ännu en till inläggning - och dit vill jag inte tillbaks när jag faktiskt tagit mig såhär långt. Så jag måste göra något åt detta innan det spårar ur rejält, innan jag blir djupt deprimerad igen. För jag vill verkligen inte tillbaks så långt ner, så vi kom överens om att hon får ringa vårdcentralen imorgon åt mig då hon blandannat ska förklara för dem att den kontakten måste komma igång så fort som möjligt pga min ätstörning, iallafall att jag måste få något bra svar. För annars finns risken att jag tappar motivationen och jag har liksom kämpat som fan, jag har kämpat som fan för o komma upp i vikt så jag kan få energi till o gå den bearbetningen eftersom det krävs mycket energi till det. Jag känner att även fast den kontakten kanske inte drar igång än så måste jag iallafall få ett bra svar så jag kan välja om jag orkar vänta eller om jag vill gå på något annat ställe. För det är inte bra när det påverkar min ätstörning såhär mycket. Hon förstår att det påverkar min ätstörning när det ska bli sånt krångel. För våldtäkten är ju något som påverkar mig. Men att gå ner nästan 2 kg på en vecka är väldigt mycket, och det är inte bra. Vi kom även överens om att jag ska ge järnet rejält nu till nästa besök när det gäller maten, och att jag även ska ta 3 näringsdrycker om dagen istället för 2 tills jag är uppe i den vikten som jag var uppe i för en vecka sedan - och jag ska verkligen ge järnet, jag ska verkligen göra mitt bästa. För det är inte såhär som jag vill att det ska vara, jag förstår ju nu tillskillnad från tidigare att jag väger för lite och jag vill inte tillbaks till botten igen nu när jag gjort så enormt stora framsteg. För faller jag så djupt igen så kommer jag isåfall inte få komma igång med trauma bearbetningen pga det, eftersom att jag då inte kommer ha någon energi till det sa behandlaren - men inte bara det, för det kommer även isåfall dröja ännu längre innan jag får börja med dans igen om jag går ner mer i vikt, och det är verkligen inte så jag vill ha det. Jag tänker inte falla så djupt ner igen nu när jag faktiskt egentligen har gjort så enormt stora framsteg. Fan heller, aldrig i hela mitt liv.

Gillar

Kommentarer

IP: 82.99.3.229