Det finns en väg ut ur det destruktiva

Fotograf Rebecka Samdell

Att tillfriskna från en ätstörning är bland det jobbigaste man kan gå igenom och det har helt ärligt varit den tuffaste utmaningen hittills i mitt liv. Mitt bästa tips är att verkligen till 110% gå till botten med sig själv och de grundläggande problemen som ligger bakom sitt dåliga mående. Det är självklart viktigt att även lära sig att äta, men om man enbart fokuserar på det blir det som att sätta ett plåster i pannan när man har huvudvärk, vilket logiskt sätt faktiskt inte skulle kunna fungera. För precis som huvudvärken inte kan försvinna av ett plåster så kommer heller inte ätstörningen kunna försvinna bara för att man äter. Däremot om man samtidigt jobbar med de problem som ligger bakom ätstörningen så kommer man tillslut ut som en mycket starkare individ.

Dock är det inte alltid det lättaste att orka gå till botten med problemen, speciellt inte när viss omgivning väljer att blunda, som i mitt fall. Jag hade verkligen jätte svårt för att våga öppna upp mig, och det på grund utav det dåliga bemötandet jag fick av lärarna i grundskolan när jag försökte be om hjälp pågrund utav mobbningen jag varje dag utsattes för. Men eftersom lärarna som egentligen ska vara vuxna människor valde att svika mig så resulterade ju det till att jag började tro att det är mig det är fel på och att jag inte förtjänar att få min röst hörd. Jag började tänka att jag inte har rätt att be om hjälp vilket såklart gjorde att jag under flera års tid gick och bar på allt tungt för mig själv. Jag tänkte hela tiden att det ändå inte finns någon som vill lyssna på vad jag har att berätta, det är ingen som kommer tro på mig. Detta minns jag att jag ofta tänkte.

Men för bara några år sedan vågade jag för första gången på länge ge det där med att öppna upp mig en helt ny chans, även fast jag var livrädd för att inte bli trodd - och den gången fick jag även hjälp på riktigt. Det var även först då jag insåg att det faktiskt blev mycket enklare att hantera och bearbeta allt det som gjorde så fruktansvärt ont och det var även först då jag kunde påbörja resan mot friskhet på riktigt!

Denna sommaren så står jag dessutom här med massa shorts som blivit alldeles för små och som jag inte längre kan få på mig, och jag kan ärligt säga att hade detta varit för bara ett par år sedan så hade jag fått panik. Jag hade bokstavligt talat fått ren panik och verkligen försökt göra allt för att kunna komma i kläderna igen, för jag hade just då kopplat för små kläder till övervikt. Men nu när jag kan tänka mer logiskt så bryr jag mig faktiskt ärligt talat inte. Såhär som jag ser ut nu är dessutom precis så som min kropp är uppbyggd att vara. Och vet ni vad det absolut bästa av allt är? Det är att det faktiskt alltid finns en väg ut ur det destruktiva mönstret, det finns alltid en väg tillbaka till friheten. Kan jag, så kan faktiskt även ni! ☀️

Gillar

Kommentarer

ByAlma
ByAlma,
Så bra skrivet! Jag blir rörd! Ni är stora förebilder för många inte minst för mig som i dagsläget kämpar mot anorexin. Så tack, och glöm aldrig bort att ni är helt fantastiska. Kram, Kramis❤️
nouw.com/byalma
mittlivsomsofia
mittlivsomsofia,
Tack så jätte mycket underbara Alma, blir verkligen jätte glad av dina fina ord! ❤️
nouw.com/mittlivsomsofia
Nyponsoppan
Nyponsoppan,
mittlivsomsofia
mittlivsomsofia,
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229