Det handlar inte om egoism

Känslan när man mår så dåligt så man egentligen bara vill ge upp allt men ändå inte. När man egentligen inte vill försvinna pga att man inte vill ge sina anhöriga en sån smärta men när man samtidigt inte orkar med den jobbiga smärtan som man hela tiden känner på insidan och samtidigt få uppslängt rakt upp i ansiktet att dem tankarna är egoism och att även få höra att det inte är svårare än o tänka sig in i hur det känns för andra när man har dem tankarna är verkligen fruktansvärt att få höra när man redan är långt nere på botten. Det handlar inte om att man ska förstå fullt ut, det är inte det som det handlar om eftersom att det är helt omöjligt att förstå en annan människa fullt ut. Däremot så kan man tänka på vad man säger. För att säga att dem tankarna är egoism är inte så speciellt schysst att säga och att säga att det inte är svårare än o tänka sig in i hur det känns för andra när man har dem tankarna är väldigt konstigt att säga tycker jag. För om det nu hade varit så enkelt så hade man tänkt så. Men nu är det faktiskt inte så lätt som vissa får det att låta som och om nu vi som mår så dåligt hela tiden ska tänka så, då kan ju isåfall ni som inte förstår överhuvudtaget försöka leva er in iallafall lite hur det känns för oss som mår så dåligt. Ser man nästan inget ljus, om man nästan bara ser mörker så är det inte bara o tänka så som vissa tror och om man mår så dåligt så man vissa perioder inte orkar med sig själv så handlar det inte om egoism. Det är en sjukdom, en psykiskt sjukdom som kan vara livsfarligt och det är ingenting som man kan rå för och det är även något som man ska ta på allvar - för man väljer inte själv att man ska må dåligt och man väljer heller inte själv att det kan komma perioder då man inte ser något ljus. Nu menar jag inte på något sätt att jag har tänkt göra något dumt emot mig själv, det är bara när allting känns hopplöst som jag ser totalt svart och inte riktigt kan tänka helt klart och då gör det heller inte saken bättre när man får något sådant uppslängt rakt upp i ansiktet. Däremot så litar jag inte alltid på mig själv när dem perioderna kommer då jag bara ser enbart mörker, så därför funderar jag på att gå med på det där med att bli inlagd för min anorexi som min behandlare vill så jag kan få stöd varje dag. Så jag kan få det stödet som jag faktiskt egentligen behöver. Men jag har inte helt bestämt mig än men jag funderar iallafall på o gå med på det. Men hur som helst så handlar det inte om att förstå en annan människa fullt ut, men man behöver inte kläcka ur sig vad som helst heller. Man kan tänka på sitt ordförråd vilket jag kan garantera att flera håller med mig om.

Gillar

Kommentarer