Hon var så djupt nere i sitt psykiska tillstånd

Hon funderade mycket kring varför livet ska vara så svårt, varför det hela tiden ska komma motgångar efter motgångar och varför någonting aldrig kan få bli bra. Hon somnade ofta med tårar som rann ned längst kinderna och hon tänkte ofta på om livet ens var menat för henne. Hur det känns att vara glad var någonting som hon hade glömt av eftersom att hon var så djupt deprimerad, det enda hon just då visste var hur det känns att må så fruktansvärt dåligt. Men hur äkta glädje känns var något som hon totalt hade glömt av, för hon var så djupt nere i skiten. Hon var så djupt nere i sitt psykiska tillstånd och hon var så djupt nere i anorexin. Hon hade väldigt ofta självmordstankar och hon funderade ofta på om det kanske vore bättre om hon avslutar sitt liv istället eftersom att hon mådde så fruktansvärt dåligt hela tiden. Hon trodde att allting var kört, hon trodde att hon aldrig någonsin mer skulle få må bra igen. Hon trodde att hon aldrig någonsin mer skulle få se ljuset. Hon trodde att hon för alltid skulle må så fruktansvärt dåligt, och om man ändå ska må så dåligt hela tiden, varför ska man ens då leva tänkte hon. Idag ser hon dock livet på ett annat sätt, för trots att hon forfarande inte mår 100% bra så kan hon ändå se det fina i livet nu. Hon kan nu känna äkta glädje trots att hon fortfarande inte mår helt bra. Hon vet även nu hur äkta glädje känns och hon kan trots allting nu för tiden få sina glädjerus, hon kan till och med nu för tiden gråta glädjetårar - för trots allting som hon tvingats utså så är livet väldigt fint, och något som hon verkligen beslutat sig för är att aldrig någonsin ge upp - vilket hon tycker att ni andra inte ska göra heller. För trots mörker så går det faktiskt att finna ljuset igen. Så tillsammans tar vi oss över alla hinder. <3

Gillar

Kommentarer