Känns hemskt när man inte blir förstådd

Uppdateringen har inte varit den bästa nu dem senaste dagarna. Men jag känner att jag är påväg längre ner i psyket och jag mår inte alls bra. Det känns hemskt när man inte blir förstådd och jag vill bara typ springa flera tusen mil o bara skrika rakt ut eller något. Var även hos psykologen igår och vet inte vad jag ska säga om det mötet faktiskt. Tredje besöket som var förra gången när jag var där kändes helt okej ändå efter att min kurator hade pratat med henne. Men mötet igår vet jag inte ens vad jag vill säga om. Känner inte att jag blir förstådd eller nånting och vet knappt längre vem jag ska vända mig till. Känns som det är mig det är fel på bara för att jag har så svårt o bearbeta något som jag inte ens själv valt o bli utsatt för. Men att bearbeta är inte lätt och det finns ingenting man kan göra för o få det ogjort. Det enda man kan göra är o försöka lära sig o leva vidare med det. Men det är inte lätt när man känner att man inte blir förstådd och ska man kunna bearbeta så krävs det ju också att man får rätt hjälp och att man blir förstådd. Men ja, jag vet helt ärligt talat knappt längre vem jag ska vända mig till. Det enda jag vill är att någon gång kunna må bra, men när man hela tiden försöker och försöker men när man känner att man ändå aldrig blir förstådd, hur mycket man än försöker så tappar man tillslut hoppet och att hela tiden få höra om och om igen "det värsta har ju redan hänt" stör jag mig något så fruktansvärt mycket på. För jag är mycket väl medveten om att det värsta redan skett, men för mig spelar inte det någon roll för det som hänt finns fortfarande med mig i mardrömmarna på nätterna och har man blivit utsatt för ett sexualbrott så är det något som man aldrig glömmer.

Men färdig pratat om detta nu. Jag kom hem för en stund sedan. Jag fick ju sånt där boendestöd beviljat så förra tisdagen var jag där på ett första besök, och nu framöver så ska jag dit varje onsdag klockan 10.30, så jag har alltså varit där idag. Man får välja mellan om dem ska komma hit eller om jag ska komma till boendebasen. Så jag valde att jag kan komma dit nu i början. Vi ska ju snart flytta så jag känner att det är lite rörigt o så och då tycker jag att det känns bättre att jag kommer till boendebasen. Först när jag blev beviljad det här så fick jag reda på att det är en man som skulle få vara min boendestödjare, vilket inte kändes så jätte bra för mig. Inte det att jag har något emot alla män. För finns självklart bra män också. Men efter det som jag varit utsatt för så kan jag ha väldigt svårt med tillit o så och jag känner att jag hellre vill ha en kvinnlig boendestödjare. Så dem ändrade det. Så istället för en man som boendestödjare så har jag nu fått 2 kvinnliga istället, vilket känns bra. Så ja, finns inte så mycket mer o skriva just nu. Men ska försöka uppdatera lite mer senare. Mitt mående är verkligen inte på topp men jag gillar o blogga så jag ska försöka så gott jag kan!

Gillar

Kommentarer