Lite om den nya samtalskontakten

Lite citat som jag lånar från instagramkontot "svenska.citat"

Som jag skrev imorse så var jag på första besöket idag hos min nya samtalskontakt, en psykoterapeut som jag ska börja gå hos. Har ju haft jätte otur när det gäller samtalskontakter, men hon som jag har fått nu verkar riktigt bra. Hon prata lite om att vi först och främst ska lära känna varandra så att jag först kan känna en tillit, så jag helt enkelt tillslut känner att jag kan börja öppna upp mig. Vi ska också ta tag i det där så att jag på ett bättre sätt kan hantera min ångest och mina panikattacker. När jag sedan kan hantera det så är det tänkt att jag ska få gå igenom trauma bearbetning, och det innebär att jag under några tillfällen ska få bearbeta det jag varit med om i form av en behandling. Jag kommer själv få bestämma hur jag vill ha det - om jag vill ha nån som jag känner som kanske sitter i väntrummet, eller om jag kanske vill ha någon som jag snabbt kan ringa upp om det skulle bli för jobbigt eller om jag vill ha det på ett annat sätt. Jag får helt enkelt välja själv så att jag ska kunna känna mig trygg med det då trauma bearbetning är en väldigt svår och tuff process eller hur man säger. Men innan det drar igång så ska jag först få lära mig o hantera mina panikångest attacker o så, så jag inte svimmar mitt upp i en trauma behandling som jag lätt kan göra när jag får panikångest attacker.

Dock så har jag ju även en annan kontakt på g också kanske, som handlar om en annan sak som jag måste ta tag i, och jag vet inte än hur den kontakten kommer se ut. Men är det så att det kommer bli en kontakt som jag kommer få gå ofta till så kommer det bli så att vi lägger det här med psykoterapeut kontakten lite åt sidan och först och främst tar tag i det andra. Men det beror helt och hållet på hur den andra kontakten kommer se ut. Planen är iallafall att jag någon gång kommer få genomgå trauma bearbetning under en viss period, vilket kommer bli väldigt tufft och kämpigt.

Hon berättade det förut att om det har gått över ett halvår och om man fortfarande inte har lyckats bearbeta det man varit med om så handlar det om att man fått ett trauma som sattit sig fast eller hur man säger, att man hela tiden upplever det man råkat ut för om och om igen i minnet. Posttraumatiskt stresssyndrom som man kallar det för. Jag trodde först att det var jag som hade gått och blivit knäpp eller något - men där fick jag ju en förklaring på varför saker och ting kan vara svårt o bearbeta när det handlar om ett trauma som verkligen sattit sig fast eller hur man förklarar. Hon sa även att sånt här är inte lätt o bearbeta, att det tar olika lång tid för alla. Ett trauma innebär iallafall att man både kan se det som har hänt framför sig i form av minnesbilder både när man är vaken och när man sover, och sker det när man sover så är det i form av mardrömmar och hallucinationer. Man kan även känna lukter som påminner om traumat, höra saker ifrån det man varit med om osv - och då blir det som ett trauma, som det är för mig och därför kan det vara bra att gå en sådan trauma bearbetning som går ut på att man kommer få berätta om precis exakt allt som man blev utsatt för, både från start till slut om och om igen för o tillslut kunna klara av o lägga det bakom sig och för o kunna klara av o leva vidare med traumat. Så även fast att jag inte riktigt vet än när trauma bearbetningen kommer bli av så känner jag iallafall nu att det äntligen är påväg med rätt hjälp vilket känns skönt. Detta är även något som jag har tänkt ska få bli en del av min blogg när jag ska börja med det. Det kan vara skönt o få skriva ned allting man känner under den svåra och tuffa processen. Så ni som vill kommer alltså få följa med mig på min kämpiga resa till ett bättre mående.

Gillar

Kommentarer