Lite tips som jag fick av min psykoterapeut

Kom hem för en stund sen efter min tid som jag hade hos min psykoterapeut idag klockan 10.00. Sist när jag var där så tipsade hon om att man kan andas i en fyrkant, och idag fick jag ännu mer tips. Hon skickade med mig dem tipsen hem på papper som ni ser ovanför texten. Första pappret är med text på engelska och där står det:

Tips för att hjälpa till med en ångestattack:

- Titta dig omkring.

- Hitta fem saker du kan se, fyra saker du kan röra, tre saker du kan höra, två saker som du kan lukta på och en sak som du kan smaka.

Sen står det då även att detta är någonting som kan hjälpa när man har förlorat all kontroll över sig själv. Låter som väldigt bra övningar faktiskt. Dock så får man ju öva om och om igen, det är ju ingenting som hjälper så med en gång - utan det gäller verkligen att öva, öva och öva om och om igen. Men iallafall väldigt bra tips som jag ska försöka träna på.

Sedan fick jag även ett annat papper som ni även ser, och hade även tänkt ta o dela med mig av det. Då kan ju även ni andra med ångest också få lite tips liksom.

Att ta itu med ångest:

1. Acceptera ångesten

- Att acceptera ångesten är att ge tillåtelse att finnas. Ge din ångest tillåtelse att finnas. Välkomna den, säg "tjenare" högt eller tyst för dig själv när den dyker upp. "Jag går med på det här". Bestäm dig för att delta i upplevelsen. Kämpa inte emot. Ersätt din förtvivlan, avsky och vrede med accepterande. Genom att kämpa emot kommer du bara att förlänga obehaget. Flyt med istället. Gör inte ångesten ansvarig för vad du tänker, känner eller gör.

Den punkten pratade vi väldigt mycket om förut. Hon sa blandannat att när ångesten kommer så blir det ju väldigt lätt som så att man blir rädd och tänker "neeeeej snälla försvinn!!" Vilket kan göra att den bara blir värre och värre, så istället så sa hon att man ska försöka bjuda in den när den kommer genom o säga "men kom igen nu då, lite bättre kan du" osv och på så sätt så kan det få ångesten att ge upp. Det låter kanske väldigt konstigt, det tycker jag också. Men jag ska iallafall försöka så får man se vad som händer med min ångest i just dem stunderna när jag gör så.

2. Iaktta din ångest

- Lägg märke till den utan att vara fördömande - varken bra eller dålig. Skatta din ångest på en skala mellan 0-10 och se hur den går uppåt och nedåt. Förena den med ditt iakttagande jag och observera din ångests höjder och dalar. Var fristående! Kom ihåg att du inte är i din ångest. Ju mer du kan frigöra dig själv från upplevelsen ju mer kan du iaktta den. Iaktta dina tankar, känslor och handlingar som om du är en vänlig men inte en alltför närstående person. Avskilj ditt eget jag från ångesten. Kortfattat, var i ångesten men inte en del av den (som att vara i vattnet utan att vara en del av vattnet)

3. Fungera med ångesten

- Normalisera situationen. Handla som om du inte vore nervös, om nödvändigt, sakta ner det du har att göra men fortsätt. Andas sakta och normalt. Om du springer ifrån situationen kommer din ångest att minska men din rädsla för situationen att öka. Om du stannar kommer både din ångest och rädsla att minska.

4. Upprepa

- Börja med punkt 1. Acceptera ångesten. 2. Iaktta ångesten, 3. Fungera med ångesten. Fortsätt tills ångesten gått ner till acceptabel nivå. Fortsätt med viljans hjälp att acceptera, iaktta och fungera. Upprepa dessa steg. Acceptera, iaktta, fungera.

5. Förvänta dig det bästa

- Det du fruktar händer sällan. Överraska dig själv istället med hur bra du kan hantera det. Så länge du lever kommer du ha någon form av ångest. Gör dig av med den magiska föreställningen att ångest kan försvinna för gott.

Genom att förvänta dig ångest i framtiden ställer du dig själv i en gynnsam position för att acceptera den när den kommer igen.

Så, detta var tipsen som jag fick förut och det låter väldigt svårt och det är somsagt något som tar tid. Ingenting som bara sätter sig så. Men jag ska iallafall försöka ta till mig av tipsen och försöka öva om och om igen. För i slutändan kommer det säkert vara såååå värt det. En till grej som jag tycker är viktigt att man kommer ihåg är att man är inte sin ångest, man har ångest men man är inte ångesten om ni förstår vad jag menar? Och så är det ju även med allt annat inom ohälsa också, som anorexia som jag har - jag har anorexia, men jag är inte min anorexia. Man är fortfarande en människa. Man har fortfarande lika mycket rätt till att bli behandlad som en människa trots ens psykiska ohälsa.

Gillar

Kommentarer

Ida,
mittlivsomsofia
mittlivsomsofia,
Verkligen, riktiga bra tips som jag fick med mig hem 😊❤️
nouw.com/mittlivsomsofia
IP: 82.99.3.229