Mådde så dåligt så jag nästan spydde

I torsdags mådde jag så dåligt så jag nästan spydde. En av personalen satt med mig inne i mitt rum här på psyk och rätt som det är så spyr jag nästan, så personalen springer fort iväg för att hämta papperskorgen eftersom att det var den som var närmast just då innan hon hämtade en spypåse. Men det kom inte upp något, det lät precis som det gör när man är på gång för att spy, men det kom inte upp något. Precis så var det för ett par år sedan också och det har vi kommit fram till är psykiskt. Att må så dåligt psykiskt så man blir så kraftigt illamående så att man nästan spyr är verkligen hemskt. Jag hör hur sköterskan säger ”du mår verkligen riktigt dåligt Sofia” och ja, det gjorde jag. Jag mådde åt helvete just då, jag vet knappt hur jag ska beskriva det ens. Men bra mådde jag iallafall inte. Jag satt där i vad som kändes en evighet o nästan spydde samtidigt som tårarna rann. Det kändes just då som att det aldrig någonsin skulle sluta. Jag trodde att det nu är kört och att jag garanterat skulle falla totalt igen. Tillslut somnade jag i några timmar på grund av att jag var så extremt utmattad efter illamåendet vilket verkligen var riktigt skönt. Det var skönt att få hamna i en helt annan värld för en stund, och för en gångs skull så drömde jag faktiskt bra drömmar. Jag drömde om att jag blev frisk och fri från allt och det kändes verkligen just då som att det var på riktigt. Men när jag vaknade upp igen i sjukhussängen här på psyk så insåg jag att det bara var en dröm, att jag inte alls är frisk ännu och då kom ångesten och illamåendet tillbaks nästan med en gång när jag vakna. Men nu är det bättre, efter några dagar här på psyk så mår jag nu mycket bättre och det är jag glad för. Så nu ska jag fortsätta sikta framåt imorgon när jag blir utskriven härifrån precis som jag gjorde innan jag hamnade här på psyk igen, för jag vill inte tillbaks hit. Jag vill verkligen inte det. Allting kommer säkert bli bättre snart. Ju mer jag kommer in i trauma bearbetningen desto lättare och bättre tror jag att det kommer bli. Och som en kompis skrev till mig: ”Se inte det där som ett steg i fel riktning, det här hjälper dig framåt och att bli frisk” och hon har helt rätt. För detta är inte ett steg i fel riktning. Det här gör mig snarare ännu starkare och det här hjälper mig även ännu mer framåt. Jag kommer tillslut en vacker dag stå här som en lycklig segrare - det är jag helt säker på!

Gillar

Kommentarer

nattah
nattah,
❤️❤️
nouw.com/nattah
mittlivsomsofia
mittlivsomsofia,