Mitt hjärta är i tusen bitar

Först och främst: tack så jätte mycket för alla era fina kommentarer. Det värmer verkligen i en sådan här svår sits ska ni veta. Jag har verkligen världens underbaraste följare och ni är helt enkelt grymma och fantastiska. Har inte svarat på era kommentarer ännu, men har tänkt att jag ska ta o göra det imorgon. Jag mår just nu inte så bra eftersom att min pojkvän förut idag gjorde slut med mig, jag blev både chockad men ändå inte. Jag har på ett sätt känt på mig att han säkert skulle göra det, men jag valde istället att blunda för det. Det gör verkligen riktigt ont och jag känner mig helt förkrossad just nu eftersom att jag är så jävla kär i honom. Att bli lämnad i sticket känns verkligen för jävligt och allting som var så fint i början är nu som bortblåst. Jag känner mig just nu så jävla knäckt och jag bröt förut ihop totalt här inne på psyk. Varför ska allt hända nu? Först ambulans till psyk och sen idag bli dumpad på det. Dock var det kanske på ett sätt bra att det hände nu när jag är på psyk här jag kan få stöd, men det är samtidigt väldigt jobbigt. Menmen, jag får helt enkelt försöka resa mig upp igen hur jävla svårt det än må vara. Just nu är jag svag, men jag ska ändå ta mig tillbaks starkare än någonsin, och innan jag avslutar detta inlägget så vill jag även säga att det inte är pga det här som jag fick åka ambulans in till psyk. Det är pga att jag fick en så kraftig flashbacks från våldtäkten så att jag nästan höll på o ta en överdos av mina mediciner. Men sedan kan självklart detta vara en bidragande faktor till varför jag började må sämre eftersom att jag hade på känn att jag garanterat skulle bli lämnad, men det var iallafall den kraftiga flashbacksen som orsakade det. Hade jag inte fått flashbacks så hade jag förmodligen inte befunnit mig här på psyk.