Mycket som händer och sker

Nu ska jag alldeles strax gå bort till busshållplatsen för o vänta på bussen. Jag ska på ett möte klockan 08.30. Vet inte riktigt hur långt det mötet tar, men tar det inte alldeles för lång tid så kommer jag dra hem igen innan jag ska till boendestödet. Men tror dock inte det kommer vara någon idé. För ett möte brukar ju oftast ta en timma och tar det en timma så är isåfall mötet slut 09.30 och eftersom att jag har en tid på boendebasen 10.30 så är det isåfall ingen idé o dra hem emellanåt. Men det får jag se helt enkelt. Beror helt och hållet på hur lång tid mötet tar.

Förövrigt så händer det väldigt mycket jobbigt i mitt liv just nu. Saker och ting som jag har väldigt svårt för o greppa. Saker och ting som jag vissa perioder har svårt för o inse själv medan jag ibland inser. Jag vill inte skriva något om det i bloggen än. Men kan hända att jag kanske någon gång gör det. Det beror helt och hållet på hur allting kommer att gå och så. Men det är somsagt mycket jobbigt som händer i mitt liv just nu och därav kan bloggandet bli lidande. Min blogg handlar ju egentligen om mig och mitt liv. Syftet med min blogg är att jag ska kunna skriva av mig, att jag ska kunna skriva om psykisk ohälsa, det jag varit med om osv. Att kunna nå ut till andra som kanske är i en liknande situation. Men när det händer så mycket jobbigt så kan det vara väldigt svårt när man inte riktigt vet om man vågar skriva något om det som sker i mitt liv. Men jag ska försöka uppdatera så gott som det går - men eftersom att det händer en hel del nu som jag inte riktigt vill skriva om än så kan bloggen bli lite lidande. För jag mår verkligen innerst inne inte bra överhuvudtaget. Jag orkar knappt vara social längre pga mitt mående. Jag orkar knappt smsa. Jag orkar knappt prata i telefon. Jag vill helst av allt bara vara ifred när jag mår såhär. Det är jätte svårt o vara social när man knappt själv vet varken ut eller in och när man är totalt utmattad dag ut och dag in av all ångest som bokstavligt talat äter upp en inifrån. Jag hoppas bara att det någon gång kan komma en dag då jag lyckas ta mig ut som en vinnare.

Gillar

Kommentarer

psykisktfysiskt
psykisktfysiskt,
Ett tips är att göra en helt anonym blogg som inte ens dina nära vänner vet om. Då kan du skriva av dig hur mycket som helst från ditt inre utan att vara rädd för att blotta dig själv. Hoppas mötet blir bra och vad än du går igenom så kommer det att bli bättre. Tiden kanske inte läker sår men gör att man får mer distans till saker. Kram!
nouw.com/psykisktfysiskt