Pratade lite om livet igår med min kompis

Igår när jag var med min kompis så pratade vi en hel del om livet. Blandannat om mitt mående. Det var väldigt skönt o få prata av sig lite faktiskt och att få bolla sina tankar öga mot öga med någon som verkligen förstår. För jag är annars den som inte säger så mycket när det gäller mitt mående. Jag är helt enkelt den som inte pratar så mycket med mina nära om hur jag faktiskt mår. Men igår så pratade jag iallafall en hel del med min kompis och hon sa blandannat att det som hänt mig är inte mitt fel och att det heller inte är mitt fel att mina tankar går så som dem gör, för att det inte är jag som valt att det ska vara såhär som mitt liv just nu ser ut. Jag förstår precis vad det är hon menar, för jag har inte valt detta. Jag har inte valt att jag ska må såhär dåligt och jag har inte valt att jag skulle bli utsatt. Jag har heller inte valt att det ska vara så svårt o hitta en psykolog som förstår. Jag har inte valt att bli ifrågasatt när det gäller den senaste psykologen och jag har helt enkelt inte valt själv att jag skulle bli helt förstörd och att jag ska må såhär dåligt. Det är ju ingenting jag själv valt. Jag har inte själv valt att jag ska lida av en psykisk ohälsa.

Men det är riktigt jobbigt när dem där jobbiga tankarna finns där så oerhört ofta, det är riktigt jobbigt. För jag vet liksom inte hela tiden hur jag ska hantera allting. Jag vet inte hela tiden hur jag ska kunna hantera mitt dåliga mående och jag vet väldigt ofta nästan ingenting. Jag känner inte igen mig själv. Jag drar ofta till med ett fejk leende när jag är bland folk, men sen när jag är i min ensamhet när ingen ser, det är då tårarna kommer. Jag har helt enkelt blivit en person som jag inte känner. Jag har blivit någon som jag inte vill vara. Jag har blivit en nedstämd person som inte känner igen sig själv. Jag vet inte hur man ska bära sig åt för o kunna hitta tillbaks till den där gamla vanliga glada Sofia igen som inte drar till med ett fejk leende. Det enda jag vet är att jag aldrig kommer kunna bli den jag en gång var och att jag aldrig kommer kunna bli helt hel igen. Det kommer alltid vara en del av mig som kommer saknas. Men jag hoppas iallafall att jag en dag kan blicka framåt, att jag en dag kan finna lyckan och att jag en dag kan se en ljusare framtid.

Gillar

Kommentarer

domandra
domandra,
mittlivsomsofia
mittlivsomsofia,
Kram till dig med! 💗
nouw.com/mittlivsomsofia