Så trött på att psykisk ohälsa ska vara så tabubelagt

Jag tänker inte nämna något namn eller så men känner bara att jag behöver ta o skriva av mig lite. För att få veta att en kompis föräldrar inte tycker jag är en bra kompis pga min anorexi känns inte så speciellt kul och dem hade tydligen märkt att jag har den sjukdomen och utifrån det så blir jag alltså dömd. Dem har sagt att dem inte vill ha några sjukdomar i deras hem. Men jaha okej? Men då undrar jag isåfall en sak, skulle man säga samma sak om det handlar om cancer och andra fysiska sjukdomar? För precis som med cancer och andra fysiska sjukdomar så är faktiskt även anorexi en sjukdom. Man väljer inte o få cancer eller andra fysiska sjukdomar, det är ju vi alla överens om. Men samma sak gäller faktiskt med psykiska sjukdomar. Att få psykiska sjukdomar är inget val man själv väljer. Man väljer inte o bli sjuk. För varför skulle man välja något sånt självmant? Skillnaden mellan fysiska sjukdomar och anorexi är att anorexi är en psykisk sjukdom så min fråga är då att skulle man säga samma sak om det handlade om fysiska sjukdomar? Det tror jag faktiskt inte. Men varför ska man då hålla på såhär så fort det handlar om psykiska sjukdomar? Jag fattar verkligen inte. Dem vill alltså inte att min kompis ska umgås med mig pga min sjukdom vilket jag tycker är rätt konstigt eftersom min kompis faktiskt är 23 år och då borde ju även min kompis få bestämma själv, för det är ju min kompis som känner mig och som vet hur jag är som person. Och sen bara för att jag råkar ha anorexi så betyder väl inte det helt plötsligt att jag är en dålig kompis? Denna kompisens föräldrar har dessutom bara träffat mig en enda gång och jag blir dömd utifrån min anorexi med en gång. Borde man kanske inte först och främst ta och lära känna mig innan man drar egna slutsatser om mig? Dem vet inte ens någonting om min bakgrund, dem vet inte någonting om sexualbrottet som jag varit utsatt för och därför har dem ju heller ingen aning om varför jag blivit sjuk i en anorexi. Jag är så trött på alla fördomar kring psykisk ohälsa. Hade det handlat om en fysisk sjukdom, exempelvis cancer så hade det inte blivit några fördomar kring det men så fort det handlar om en psykisk sjukdom så ska det helt plötsligt bli fördomar? Jag är så trött på hur man dömer mig utifrån min anorexi, jag är så trött på hur man drar egna slutsatser om mig som person innan man ens tar reda på fakta. Man kan inte säga att en med anorexi är en dålig kompis, för bara för att jag har anorexi så betyder inte det att jag helt plötsligt blir en dålig kompis. Jag råkar tyvärr ha anorexi, men jag är inte min anorexi. Jag är fortfarande en människa och jag önskar bara att man kunde bryta all tabu kring det här med psykisk ohälsa för jag är så trött på det här. Så trött på att psykisk ohälsa ska vara så tabubelagt för vissa. Jag är så trött på att det här med anorexi ska vara så fruktansvärt tabubelagt. Dem har liksom bara träffat mig en enda gång och man kan inte döma någon så fort och speciellt när man inte ens har någon aning om personens bakgrund. Dem vet liksom inte hur mycket jag varje eviga dag kämpar. Jag kämpar med min anorexi varje dag och jag vill verkligen inget annat än o någon gång kunna bli frisk. Men vägen tillbaks kan vara lång men det viktigaste är egentligen att jag innerst inne vill bli frisk och jag tycker det är fel o döma någon på det viset. Är det nu så att doktorn på ätstörningenheten exempelvis anser att jag borde läggas in så kommer jag ju gå med på det och bara det är ju ett tecken på att jag faktiskt kämpar. Det är ju ett väldigt tydligt tecken på att jag faktiskt innerst inne vill bli frisk och jag tycker det är så fel o dra egna slutsatser på det viset. Lär känna mig först istället, och sen när man lärt känna mig så kan man isåfall ta och döma mig. Men döm mig inte innan. Döm mig inte utifrån min anorexi för min anorexi avgör inte hur jag är som människa. Det råkar bara vara så att jag blivit sjuk i en anorexi, men det är ingenting jag själv valt. Jag valde inte att jag skulle bli utsatt för ett sexualbrott och att jag sen skulle bli sjuk i en anorexi. Jag valde det inte så döm mig därför inte utifrån min sjukdom för just nu så dömer ni någon som aldrig någonsin skulle vilja någon annan något ont.

Gillar

Kommentarer

nikolinapettersson
nikolinapettersson,
Håller helt med dig.. folk har så lite förståelse för psykisk ohälsa och dömer en så lätt.. du valde inte att bli sjuk, du valde inte att bli utsatt och offer för ett övergrepp, de är inget val man gör!! Tusen kramar till dig fina Sofia ♡♡
nouw.com/nikolinapettersson
mittlivsomsofia
mittlivsomsofia,
Ja folk har verkligen lite förståelse när det gäller psykisk ohälsa och dömer en jätte lätt. Väldigt tråkigt att det ska vara så. Tusen tusen kramar till dig med finaste Nikolina! ❤️❤️
nouw.com/mittlivsomsofia
Andreas Rejbrand,
Jag håller helt med dig i det du skriver. Du har i tidigare inlägg behandlat andra aspekter av hur samhället och dess individer ser på och behandlar människor med mental ohälsa, och även där håller jag helt med dig. Tyvärr har människor som själva aldrig varit drabbade av mental ohälsa i allmänhet fantastiskt svårt att förstå hur allvarligt det kan vara; till och med många läkare saknar insikt om detta. Kämpa på!
www.rejbrand.se
mittlivsomsofia
mittlivsomsofia,
Precis som du skriver så har människor som aldrig själva varit drabbade av psykisk ohälsa svårt att förstå hur allvarligt det kan vara
nouw.com/mittlivsomsofia