Vanliga reaktioner efter en våldtäkt

Alla sexuella handlingar som görs mot dig, inför dig eller som någon får dig att göra och som du inte själv velat vara med om är sexuella övergrepp. Alla sexuella handlingar som görs mot dig, inför dig eller som någon får dig att göra när du är barn är också sexuella övergrepp. Det är även enbart du och ingen annan som avgör vad som är emot din vilja eller vad som är en sexuell handling. Handlingar som kanske inte ser ut som en sexuell handling kan ändå vara sexuellt laddade. En handling som exempelvis ena stunden kan vara njutbar kan någon annan gång vara ett övergrepp även fast det kanske är samma person som utför det.

Många tycker även att det är svårt att sätta ord på våldtäkt eller övergrepp eftersom att det känns så laddat med dem orden, och även kanske för att det skulle kännas som att man överdrev om man använde det ordet eller för att man inte vill vara det där ”våldtäktsoffret”. För en del som varit med om det så känns det självklart att sätta ord på det man varit med om, medan det för andra är svårare. Det är väldigt vanligt att man underdriver det som hänt, både för sig själv och för andra. Många som varit utsatta lägger även skuld på sig själva vilket det kan finnas olika skäl till, men framförallt så beror det på att vi lever i ett samhälle där det fortfarande läggs mer skuld på personer som utsatts för sexuella övergrepp. Det är exempelvis lätt att man tänker ”Om jag bara inte hade druckit eller hånglat med den där killen eller tjejen, eller om jag bara inte hade följt med honom eller henne hem så hade det kanske inte hänt”. Men det är aldrig offrens fel oavsett.

Även fast vi kommit långt och även fast det pratas mer och mer om sånt här nu så är det ändå fortfarande vanligt att man inte pratar så mycket om det vilket väldigt lätt kan göra det svårare att definiera som ett brott eller ens ett övergrepp, och skammen och ensamheten kan även då kännas större. Många polisanmäler exempelvis inte eftersom att man kan vara rädd för att inte bli trodd eller att mötas av fördomar. Många förknippar även ordet våldtäkt med våld vilket gör att många har svårt att förknippa det de själva varit med om med ordet våldtäkt. Men det behövs väldigt sällan våld för att våldta någon. Oftast så förekommer det faktiskt sällan våld i en våldtäkt och det är vanligt att det inte finns några fysiska skador efteråt. Chocken, rädslan eller overklighetskänslan gör att många faktiskt blir paralyserade när de blir utsatta för övergrepp. Många övergrepp sker även i ”glidande gränsöverskridningar” och det kan till exempel handla om en situation som långsamt glider över i något helt annat vilket gör att det är svårt att känna när man ska börja göra fysiskt motstånd. Att ”stänga av” är också en form av motstånd även om det är ett mentalt inre motstånd man tar till för att skydda sig själv i en outhärdlig situation.

Det finns en bild av hur ett ”typiskt våldtäktsoffer” reagerar, och den bilden många har är att man åker hem o duschar och skrubbar sig, inte går till skolan eller jobbet på länge, att man gråter mycket och befinner sig i en tydlig kris. För en del är det så, men för många så ser det faktiskt helt annorlunda ut. Många försöker blandannat förtränga det som man varit med om genom att man exempelvis går till skolan eller jobbet för att försöka vara precis som vanligt. Man försöker förtränga det och man försöker att inte tänka på det som hänt. Sedan efter ett tag så kanske reaktionerna börjar smyga sig på fast att man kanske inte kan koppla det med övergreppet, och även fast att reaktionerna ser olika ut från person till person så finns det ändå konsekvenser och reaktioner som är vanliga när man blivit utsatt för ett övergrepp, och dem reaktionerna är blandannat:

1. Ångest och rädsla

2. Skuldkänslor

3. Påträngande minnen

4. Minnesluckor

5. Sömnproblem

6. Depression

7. Isolering

8. Självdestruktivitet, och det med självdestruktivitet kan innebära mycket. Det behöver inte innebära att man skär sig. Det kan även innebära att man svälter sig själv eftersom att svälta sig själv också är ett självskadebeteende.

9. Trötthet

10. Ständiga återupplevelser av händelsen

11. Sänkt självkänsla

12. Humörsvängningar

13. Problem med att känna tillit till andra

14. Koncentrationssvårigheter

15. Kroppsliga symptom som magont, huvudvärk, muskelvärk

16. Uppgivenhet, initiativlöshet

17. Självmordstankar

Detta har jag läst på en sida som ni kan hitta HÄR där det står väldigt mycket om övergrepp, och det står även att det är viktigt att man tar sina känslor på allvar och ser vad det beror på. Det står även att det finns dem som har svårt att acceptera positivt laddade känslor, är det verkligen okej att skratta och vara glad efter att man varit med om en våldtäkt står det också. Det står även att man ska tillåta sig själv att känna som man gör, hur det än ser ut. Det finns inget ”rätt” sätt att reagera på. När jag blev utsatt så försökte jag först göra motstånd, men han höll fast mig och då blev jag som paralyserad. Så precis som hemsidan beskriver det så behöver gärningsmannen väldigt sällan använda våld eftersom att den absolut vanligaste reaktionen är att man blir som paralyserad som jag tillslut blev. Reaktionerna som jag fick efteråt var att jag drog hem o gick in i duschen det första jag gjorde för att försöka duscha bort alla äckelkänslor eftersom att jag kände mig riktigt smutsig efter våldtäkten. Jag fortsatte även gå till jobbet i flera månader tills jag tillslut inte klarade det mer, för efter några månader kom mina reaktioner smygandes. Jag kände blandannat mycket ångest, rädsla och skamkänslor - och just ångest, rädsla och skamkänslor var något som jag egentligen kände redan från första stunden. Men dem reaktionerna som kom smygandes för mig var trötthet, ständiga återupplevelser från händelsen, sänkt självkänsla, isolering, depression, humörsvängningar, minnesluckor, sömnproblem, problem med att känna tillit till andra, koncentrationssvårigheter, självskadebeteende eftersom att jag började banta och svälte mig själv, kroppsliga symptom vilket utlöste sig som magont och huvudvärk. Det var ju vid ett tillfälle som jag fick jätte kraftiga magsmärtor. Jag låg på golvet i fosterställning o skrek samt grät rakt ut, mamma larmade ambulansen och vi misstänkte att det var blindtarmen - vilket det dock inte var, och några andra fysiska symptom hittade dem inte heller. Nu i efterhand så har jag förstått att min magvärk berodde på det jag blev utsatt för. Även huvudvärk fick jag ofta vilket jag forfarande ibland kan få. Uppgivenhet har jag också känt samt massa självmordstankar. Jag har även underdrivit situationen för både mig själv och mina anhöriga vilket innebär att jag förminskat det och fått det till att inte låta så allvarligt även fast att det faktiskt egentligen var allvarligt det som han utsatte mig för. Så jag känner helt enkelt igen mig väldigt mycket av det som dem beskriver på deras sajt vilket jag tror att väldigt många av oss offer gör.

Gillar

Kommentarer

minframtid
minframtid,
Ett mycket viktigt ämne som du tar upp! Bra skrivet! Är det okej att jag delar inlägget?
nouw.com/minframtid
mittlivsomsofia
mittlivsomsofia,
Det får du jätte gärna göra! 😊❤️
nouw.com/mittlivsomsofia